#saveoscarsajland

Det känns som jag skulle kunna göra en copy-paste på inlägget från Oscars förra behandling, men med tillägget att skruva upp illamåendefaktorn ordentligt. Återigen har vi haft en ganska stökig och kämpig vecka sedan behandlingen förra onsdagen. Ovanpå allt så fick han feber samma dag som han skulle behandlas, men bedömningen var att behandling kunde genomföras eftersom febern sjönk under dagen. Dock kvarstod frågan: varför har han feber?” När han ändå var sövd gick dom ner i luftvägarna och kunde konstatera att han hade fått en inflammation i andningsvägarna. Denna inflammation framkallar väldigt mycket slem, som framkallar hosta, som retar honom, som i sin tur framkallar kräkreflexer, som ger kräkningar och av allt detta, och en behandling i bagaget, blir Oscar otroligt trött. Vi har här hemma behandlat honom dygnet runt med nebulisering (genererar en fin dimma med läkemedel som andas in) och detta hjälper honom att både vidga andningsvägarna och häva inflammationen.

Faktum är att när vi talar med läkarna och föräldrar som bor här i Monterrey menar dom att barnen blir sjuka av väderförändringarna. Regnperioden inledes i oktober och jag tror att det är höst/regnperiod just nu. I alla fall är det stora svängningar i vädret. Den senaste veckan har vi haft 27-30°C, helt ok höst! Idag torsdag blir det över 30°C, på fredag runt 23°C och på lördag ca 13°C. Inom två dagar har temperaturen mer än halverats! I början av oktober höll Oscar, Lovisa och jag på att frysa ihjäl för då gick det från över 33°C till 10-15°C, och det höll i sig i 2 veckor. Ovanpå allt regnade det. Swimmingpoolerna på området rök som på Island. Monterreyborna menar att detta gör dom sjuka och det är t o m så att när temperaturen halveras från en dag till en annan, då låter dom inte sina barn gå till skolan med risken för att dom blir sjuka! Klassrummen är halvfulla. Så vad vi får till oss är att väderförändringarna är orsaken till Oscars problem med andningsvägarna.
Sju dagar efter genomförd behandling är han fortfarande ganska vissen. Dock, det är bättre, men det är väldigt knackigt innan han blir så bra som han var dagen innan han rullades in på operation. Han har också svårt för att äta, det är en kamp för oss alla.

Lovisa åkte hem för en vecka sedan, kvar är Cecilia, Gustav och Josephine. Vi har inte kunnat göra så mycket tillsammans pga Oscars tillstånd. Naturligtvis känns det trist eftersom det hade vi önskat. Dom åker hem på lördag sedan är vi åter ensamma igen tills vi åker hem i slutet av november. Vi har lagt upp en plan för december, men vi kommer att spendera den mesta av tiden i Sverige.

Just nu är det fokus på Oscars andningsvägar och att han blir av med det fördömda slemmet som golvar honom på flera sätt. Vi försöker allt detta till trots vara på gymmet 2 ggr/dag, för det hjälper honom ändå, men vi både anpassar och avbryter när det inte fungerar. Det är oroligt, för vi har precis avslutat medicinering så att han kan gå för egen maskin. Och det måste han. Det är många orosfaktorer i livet just nu. Lite väl många.

#saveoscarsajland
Oscar behöver hjälp för att kunna fortsätta att genomgå behandlingarna. Hjälp honom genom att swisha till 070 62 65478 och att dela det han går igenom. Uppmärksamhet hjälper honom.