#saveoscarsajland
Alla Hjärtans Oscar stödjer du med en Swish till 0706265478

Idag skriver vi den 14 februari. Det var nu, för ett år sedan vi packade våra resväskor för att bege oss till Monterrey, México. Det hade gått fort: 2 månader tidigare hade Oscar fått sin diagnos, 14 dagar före diagnosdatum hade han känningar av ett ”synfel”: ”Mamma, pappa, varför ser jag konstigt?” Vilket barn har inte synfel? Synfelet slutade med att vi skulle resa till México med en hjärntumör i Oscars huvud. 
Planet lyfte med Cecilia, Oscar, Gustav och Josephine den 18/2 2018. ”Mamma, vad skall vi göra i México?”, frågade Josephine 5 år. Den tillit Oscar kände att följa oss föräldrar samtidigt som vi båda kände vilsenhet. Det är ta mig tusan inte lätt att vara förälder – men ännu svårare är det att heta Oscar Sajland. Jag förstår att livet inte är odelat positivt hela tiden och att normalt sett består livet av lagom portioner tråkigheter, motgångar och sorg. ”Men detta?” tänkte jag då. 
Plötsligt på ett sjukhus utomlands där Oscar byter om till något som liknar en städrock för att han skall sövas och magnetröntgas. Första gången vi överlät honom i främmande lands sjukvårdspersonals händer. ” Ni skiljs åt här”, var beskedet. Skall jag backa ut genom denna ödesmättade korridor så att vi har ögonkontakt eller skall jag vända ryggen till så att han slipper se mina tårar? Vår lilla kille. Så mycket han har genomlevt. Det som var totalt främmande och en mardröm för ett år sedan har nu blivit vår vardag, en vardag anpassad till nivån av förtvivlan, maktlöshet och den ständiga ovisshet som äter upp oss inifrån. Visst är det väldigt konstigt?

Ett år sedan. Idag är vi här, Oscar, Cecilia och jag i México och han behandlas framgångsrikt.

Idag är det Alla Hjärtans dag – finns det någon som kan göra detta till Alla Hjärtans Oscar?

Alla Hjärtans Oscar stödjer du med en Swish till 0706265478

Alla donerade pengar går oavkortat till Oscar behandlingar. Dela gärna Alla Hjärtans Oscar!.